Livet leker just nu även om det är lite sorg i hjärtat med den dejt jag dejtar nu.. På måndag gäller det för honom.. Opererar sig o blir steril.   Lite ledsamt är det allt men vissa saker överväger mer oxå. Jag har ett barn sen tidigare från ett annat förhållande. Han har 2 barn sedan tidigare samt ännu ett barn som bara är i spädbarns åldern där den mamman har förbjudit honom att träffa barnet. Vill ju trots allt ha minst ett barn till max 2. Min son önskar sig en lillasyster eller lillebror, han börjar bli självgående med så det blir lite som att börja om på nytt både för mig o om det blir något med mig o dejten ifall han inte gör operationen. Han har gått o tänkt på detta väldigt länge o han verkar fast besluten om att genomföra det.

Jag kan förstå hur han tänker, rädsla att bli lämnad igen o igen som han har blivit. Hur ska man få honom att förstå att jag är inte som alla andra tjejer. Jag ÄR villig att kämpa o stanna kvar för jag vill ju ha en långvarig relation o verkligen satsa på det o inte sticka så fort det känns svårt. Det är ju oftast lättare att sticka när det känns svårt o man är oftast feg o gör det. Jag vill INTE ha det så.

Han är en riktigt supermysig kille på alla sätt o vis, verkar ha hjärtat på rätta stället. Så mycket som jag skrattat ihop med honom har jag helt ärligt inte gjort med någon annan som jag dejtat eller haft ett förhållande med. Det känns faktiskt skönt att han är likasinnad mig och öppna kort har vi kört ända sen vi träffades. Det har varit väldigt skönt att det ha varit så. Upptäcker nya saker om varandra varje dag o det mesta har bara varit på plussidan. När något har varit på minussidan så har vi talat om det för varandra. Tack o lov är vi inte jättelika o det vill jag heller inte.. Vi har mycket mer att lära oss om varandra o det är ju inte så att det går över en natt. Får väldigt mycket närhet vilket är väldigt viktigt för mig! Om han fortsätter som han gör nu så kan han vara min själsfrände o han kommer inte ångra sig för kärlek det har jag mycket att ge om det är rätt person. Jag är inte den som sårar någon iaf inte medvetet.  Som det känns nu så kan han faktiskt vara det.. Tiden får helt enkelt utvisa.

Är superrädd att han charmar mig nu o sen visar sig vara en annan, det vore inte första gången jag skulle gå på det isf. Ibland är man bra naiv o blåögd o tror det bästa om folk även om man blivit djupt sårad av någon närstående eller en kille så försöker man igen o igen lita på nån. Har blivit mer försiktig dock, man vill gärna tro gott om folk tills de bevisat motsatsen. Tyvärr är det ju så att de personer som faktiskt är bra, är de personer man förlorar för att man kanske har varit för misstänksam osv..

Vet att jag är sjukt rädd för att bli sårad o att den lycka man en gång haft inte kommer åter. Det ska finnas en för alla men finns det verkligen någon för mig?? Den här gången hoppas jag att det faktiskt är min tur o att jag funnit rätt. Som sagt att tiden får helt enkelt utvisa..

Nu ska jag vara social med min dejt o hans vän!! :) Ha en trevlig kväll det ska iaf jag ha.

Kram till den som behöver en..